Det gjorde ont i hjärtat att behöva inse att jag inte kan fortsätta min arbetsträning. Tanken var att jag 1/4-21 skulle få en anställning.
Jobbet var allt jag kunde önska mig. Samtidigt som jag kom till insikt om att det är mig själv jag måste tänka på. Jag fylldes av sorg.
Jag ville verkligen ha jobbet. Men det blev ingen anställning.

Frustrerad och ledsen var jag tvungen att inse och ta beslutet att jobbet inte var rätt för mig, nu. När frustrationen och besvikelsen lagt sig fick jag frid. Det kändes okej, det kändes rätt.
Lika rätt som när jag fick jobbet.

Jag har alltid satt andra personer före mig själv och det känns konstigt att äntligen inse att jag inte lever för andra i första hand. Jag måste ta hand om mig själv för att orka jobb, fritid och annat.
Hur ogärna än jag vill se till mitt eget bästa så måste jag.

Ännu en gång måste jag backa eftersom jag inte lärt mig att hushålla med min energi. Jag måste acceptera att det inte blev en anställning och jag måste ta små steg och sluta pressa mig själv.

Kanske för en gångs skull lyssnar inåt och acceptera fakta.
Men framför allt fundera ut vad jag behöver ?
Vad är syftet med mitt liv?!
Finns det något inom mig som behöver komma ut?
Vad är det som jag behöver ändra på så att det som finns i mitt inre ska bli verklighet?

Ibland kan man välja fel väg men det är inte mer än att man vänder tillbaka och söker den innersta drömmen och rätta vägen som finns nedlagd i dig och mig.
Jag tror att så länge det finns liv, finns det hopp.

Så länge jag vill gå rätt går jag rätt, oavsett om jag får ta en omväg. Så länge min inställning till livet är rätt så kommer det till sist gå bra.

Vad är din innersta dröm, längtan, syfte eller kallelse?
Vad är du kallad till att göra?
Vad älskar du att göra eller förmedla?
När känner du att du är i ditt rätta element?

ninis74
info@ninis74.nu

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *