Ensamhet kan
vara så mycket mer än att vara ensam i ett rum.
Ofrivillig ensamhet kan tära svårt i våra hjärtan.
En känsla av att inte känna sig behövd och uppskattad av familj och vänner ger
mycket ångest och då väljer man att dra sig undan.
Oftast är ensamhetskänslan mycket stark och den kan ge fysiska krämpor, men
också psykiska symtom som depression och ångest.
Kanske har man blivit lämnad av sin partner, förskjuten av sina föräldrar som barn eller att barnen har tagit avstånd av olika anledningar.
Eller så kan man ha blivit åsidosatt av vänner under en längre period i livet så att man förlorat den djupa vänskapen, kanske en nära vän/anhörig dött och därför känner man sig nu ensam och bortglömd.
Emotionell ensamhet
Vissa kan vara omgivna av människor, familj, vänner, bekanta, men saknar de djupare kontakterna. Det kan bero på att man själv har svårt att vara öppen med sig själv och har behov av att hålla en fasad utåt. Det kan också bero på att människorna man lever med inte visar så mycket intresse, eller inte kan ge bekräftelse på att man duger eller är älskad som man är.
Att
känna sig annorlunda, inte sedd eller inte förstådd kan skapa stor känsla av
utanförskap.
Det kan ge starka känslor av ensamhet.
Överdriven rädsla för att vara ensam
Jag var
en person som tyckte att det var skrämmande att vara ensam hemma. I själva
verket gjorde jag allt i min makt för att inte behöva vara ensam. Ensamheten
skrämde mig.
I ensamheten kom det ofta tankar som jag inte ville tänka på eller känslor jag
inte orkade känna, till exempel en stark känsla av övergivenhet.
Det skapade ångest även om jag egentligen visste att jag inte var övergiven.
Det
ledde till att jag gjorde allt för att undvika ensamhet.
Jag bokade upp alltför många aktiviteter och försökte se till att ha saker att
göra tillsammans med andra så ofta det bara gick.
Även då jag egentligen skulle behöva en lugn kväll för återhämtning så väckte det så mycket obehag att jag gav mig ut bland folk ändå.
Och
detta resulterade i en väldigt långdragen depression och utmattning.
Att reflektera kring mitt destruktiva beteende som jag levde med i så många år
gör att jag idag kan förstå mig själv och andra bättre.
Även om mina beteenden resulterade i många års sjukdom så kan jag inte ångra
något. Jag förstod inte bättre och jag förstod inte att de sår jag fick i min
barndom skadat mig djupt.
Jag skapade min egen borg med höga skyddsmurar omkring mitt hjärta för att
ingen skulle få tillgång till mitt skadade hjärta.
Att jag var rädd för ensamheten berodde nog på att jag var rädd för att bli inlåst, bortglömd och nonchalerad. Att jag skulle hamna i mitt flickrum igen där jag var tvungen att möta min ensamhet. Jag hade ingen som såg mig eller brydde sig om mig och när jag växte upp så kände jag likadant, ensam var stark.
Jag kunde vara bland folk men jag var ensam inombords, d.v.s. jag var kroniskt ensam. Jag hade svårt för att släppa in människor in i mitt liv.
Oavsett om jag var tillsammans med människor som älskade mig så kände jag mig aldrig älskad. All kärlek och uppskattning jag fick, rann rakt igenom, tomrummet i mitt hjärta var bara ett stort hål.
Hur mycket jag än hade inplanerat i min kalender så var hjärtat tomt.
Jag kommer aldrig att lämna dig eller överge dig.
– Hebr. 13:5
Hålet i mitt hjärta var tvunget att lagas av någon som skapat mitt hjärta. Det finns inget eller ingen i hela universum förutom Gud som kan hela ett brustet hjärta.
Inte shopping, mat, alkohol, sex, droger, spel, serier eller något annat värdsligt kan fylla det tomrummet.
Så innan själen och mitt hjärta kunde bli helad var jag tvungen att vända mig till Honom som skapat mig och såg mig långt innan jag låg i min mammas mage.
För om jag någonsin skulle kunna ta emot helande och kärlek, så var det endast Gud som kunde göra jobbet. Han som skapade mig och känner varje fiber i min kropp.
Han är den som helar mitt hjärta, det är han som hjälper mig att bli hel igen.
Det finns ingen människa i världen som kan hela ett brustet hjärta. Mitt hopp finns hos Gud.
HERREN är nära de förtvivlade, och han räddar de förkrossade.
Psaltaren 34:19 NUB
Han är den som kan hela ditt hjärta. Han är den som kan hjälpa dig att förlåta dem som skadat dig medvetet och omedvetet.
När gamla minnen dyker upp försöker jag att ta tankarna till fånga och förbjuda dem att plåga mig och så brukar jag säga som Jesus sa på korset:
Jesus sade: »Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.
Luk 23:34
