Här kommer nu bilder från våran resa till er podd lyssnare, men också till er övriga som hittat hit.
Vi åkte hem från Khao Lak Thailand några dagar innan tsunami katastrofen 2004 och återvände till samma ställe 2008.
Jag vill börja med att säga att det vi såg och kände när vi återvände till Khao Lak inte är på nära vägar så hemskt som för dem som var med i katastrofen.
Vi såg inga lik, vi såg inte speciellt mycket misär på det sättet som andra har sett som återvände till Khao Lak mycket tidigare än vad vi gjorde.
Det var jobbigt för oss, men långt ifrån så jobbigt som för många andra.
Jag är också medveten om att det finns mycket värre bilder och minnen från den hemska dagen. Det här är våra bilder från när vi återvände till vårt paradis 2008.
Hotellet som vi bodde på hade små betong bungalows som vi bodde i. Svärmor med hennes man bodde i stugan bredvid.
När vi återvände till hotellområdet några år senare fanns bara rester av poolen kvar.
Sandras kompis Sandra var med i katastrofen. Hennes familj klarade sig, men de kämpade för sina liv. ( Lyssna gärna på poddavsnitt 32. )
Promenaden på stranden kändes sorglig. Men det fanns så mycket hopp i människorna som kämpade med att starta upp nya restauranger, massage båsar och annan försäljning. Trots att turisterna inte hade hittat tillbaka till Khao Lak så fanns det ändå ett hopp om en ljus framtid i deras ögon.
Vi tog med familjen till ett köpcentrum där vi åt och handlade lite grejer.
Idag är vi tacksamma över att vi inte fick vår resa förlängd på plats. En förlängning hade inneburit att vi hade varit med om den fruktansvärda dagen.
Våra tankar går till alla dem som förlorat någon i denna fruktansvärda katastrof.
Vi sänder massa kärlek till er.
Trots allt, genom allt.
