Utmattningen, stresskänsligheten och värken styr mitt liv.
Det är påfrestande att varje dag behöva känna in om det är en bra, medeljobbig eller tuff dag.
Vad orkar jag göra just den här dagen?
Det är den eviga frågan.
Jag vill känna att jag lever, orkar, kan och vill.
Det hade varit en fantastiskt upplevelse om jag fick tillbaka orken bara för en dag.
Vilken lycka det hade varit om jag en morgon hade vaknat upp pigg, glad och smärtfri.
Vad skulle jag göra en sån dag?
Min drömdag
Min drömdag hade jag vaknat tidigt på morgonen, jag hade satt larmet på 05.30.
Jag skulle klä på mig, borsta tänderna och gå ut med Lazy på en lång promenad. Sedan hade jag åkt till gymmet för att träna ett tufft träningspass i ca en och en halv timma. Styrketräning och löpning.
Efter träningen hade jag bastat och duschat i lugn och ro.
Tvättat mitt långa hår med glädje
Jag skulle njuta av att tvätta mitt långa hår långsamt med armarna uppe vid huvudet hela tiden.
Armarna, fingrarna, handlederna och nacken skulle orka med att skölja mitt hår ordentligt. Jag hade inte behövt pausa med jämna mellanrum för att det värker eller orken tar slut. Jag hade inte heller behövt gå och lägga mig en stund för att orka resten av dagen.
Samtalat och uppmuntrat
Efter att jag sminkat mig och plattat håret hade jag klätt på mig mina snygga kläder. Jag skulle åka och äta en ordentlig hotellfrukost tillsammans med min dotter.
Jag skulle njuta av att titta på människor och kanske pratat med några utan att få ångest.
Det skulle fungera att samtala med människor utan att jag skulle känna mig alldeles för seg eller trött i hjärnan.
På vägen ut från hotellfrukosten hade jag uppmuntrat receptionisten och sedan hade jag åkt till en blomsteraffär och köpt blommor.
Blommorna hade jag sedan åkt och lämna till några personer som verkligen betytt mycket för mig.
Jag hade lämnat blommor eller choklad till äldre och sjuka bara för att uppmuntra dem.
Självklart förstår jag att man kan göra lite åt gången och det gör jag ibland ändå fast jag är dålig.
Personlig stylist
Jag skulle beställa en personlig stylist.
Hon skulle få hjälpa mig med att välja ut en bas och en fest garderob med kläder och skor.
Bara för att jag aldrig skulle orka besluta mig för kläder och skor övriga dagar.
Jag skulle inte slösa med tid på att vela fram och tillbaka som jag brukar göra. Ingen ångest ångerrätt skulle gälla på det jag köpt. Allt jag tycker om skulle jag behålla med glädje, utan att få ångest.
Lunch med min älskade
Efter besöket hos stylisten hade jag lunchat med min älskade man.
Vi skulle sitta och prata normalt om livet, utan att jag segar ihop och tappar ord. Varje sekund skulle jag njuta av hans sällskap.
Jag skulle se honom djupt i ögonen. Min blick skulle tala om för honom att jag älskar honom. Att jag är tacksam för allt han gör för mig och vår lilla familj.
Tacksamheten inom mig hade flödat över.
Jag hade haft extra mycket energi och glädje. Jag skulle babbla på med samma entusiasm som innan jag blev sjuk.
Efter lunchen hade jag åkte hem till Lazy.
Vi hade gått en rask promenad i skogen så att hon fick kissa och busa lite lite extra.

Planera färdigt
Sedan skulle jag sätta mig ner och planera färdigt våra renoveringsprojekt hemma.
Jag skulle planera färdigt alla ändringar i huset så att de var klara för att påbörjas. Inga tvivel på hur det ska se ut.
Halvfärdiga projekt skulle äntligen få sin prägel och nya skulle läggas till.
Färger och inredning hade matchat som handen i handsken.
Allt skulle bli som jag tänkt mig.
Jag skulle beställa hem möbler, färg, tapet och inredning.
Sedan skulle jag beställa avhämtning på det som inte ska vara kvar i huset.
Myrorna eller liknande.
Jag vet precis hur jag vill att det ska se ut. Det är tröttheten som dränerar mig på all energi. Beslutsångesten som jag inte alls känner igen kör sitt eget race och värken hindrar mig från att genomföra mina projekt.
Allt detta för att
Allt för att underlätta kommande dagar framöver.
Utmattningen och stresskänsligheten kom så plötsligt att jag inte hann med att förbereda för det som skulle komma.
Allt har i princip fallit mellan stolarna. Jag vill men orkar inte.
Vad skulle du göra?