Vem som helst hade velat avsluta sina dagar en kväll som denna. Vilken ångestattack jag fick efter en helmydig kväll med älsklingen !? Fattar ingenting!!!

Halv elva 22.30 satt jag på toa och helt plötsligt bröt jag ihop, fullständigt hysteriskt gråt! Iran förvarning!
Tankar som invaderade min hjärna var hur j-kla dålig mamma jag varit och hur himla värdelös jag är som mamma än idag!!!! Varifrån kom den hysteriska tanken? Är det spökena  i min hjärna som är på mig igen!?
Jag vet att jag inte gjort allt rätt, men vem har det? Just nu är det aningen lugnare då jag tog fram telefonen och bestämde mig för att ”tänka” på annat!
Suck och blä… Keep on fighting my friends ❤️

Puss & Kram
Nina
ninis74
info@ninis74.nu

En tanke på “Utan förvarning!”

  1. Ibland tror jag att man ska tillåta sig att bryta ihop och tänka tankarna till slut. Katie Byron har en del frågor man kan ställa sig när man får den typen av tanke: "Jag är en dålig mamma". Är det verkligen sant? Eller kan det vara precis tvärtom? Har läst en av hennes böcker och de frågor hon rekommenderar ställer verkligen allt upp-och-ner. Det kan faktiskt vara precis tvärtemot vad man tror. Alla gör vi våra misstag som föräldrar; det ska mycket till för att man ska vara en dålig förälder. Men alla gör vi också sådant som är bra i vårt föräldraskap, du med. Kram! <3

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *