Vad är det för fel på mig?

Ibland undrar jag om jag allmänt bara blivit en orkeslös person?!?
Det är så förvirrande och frustrerande då jag inte ens orkar svara på några enkla mail, läsa i en bok utan att totalt glömma vad jag läst och så många andra saker som psyket och kroppen sätter stopp på.

Jag har hamnat där att jag ifrågasätter mitt mående, känner inte efter på det sättet längre.
Känner inte efter var det gör ont eller hur trött jag egentligen är, utan mer att jag försöker att vara med lite mer och tvingar mig själv mer och mer till aktivitet, för att se hur mycket jag faktiskt orkar.
Ända tills jag åter igen märker att det inte alls fungerar.

Som nu i helgen, jag ville så gärna vara med och grilla, umgås och hjälpa till med mat och dylikt, men jag fattade rätt snabbt att det inte gick så bra, jag kunde ju inte ens skära mitt kött i bitar!!!
Så idag ifrågasätter jag allt!
PRECIS ALLT!
Är allt det här en inbillning, lathet, flykt???

Jag vill så gärna läsa, jag vill så gärna träna, jag vill så gärna jobba, umgås, peta i trädgården, städa, plantera blommor och till och med skura golv ( på knä ) MEN JAG ORKAR INTE!
Eller inbillar jag mig?!
Är så trött, för jag provar ju ibland om det går, men det gör inte det! Hur lång tid tar det egentligen att bli bättre eller komma till den gräns av acceptans att man slutat plåga sig själv?
Det är verkligen inte rättvist, jag vill ju massa saker och jag tänker ofta på den dagen då jag inte längre vill någonting, för livet har tappat sin mening, för inte kan jag nöja mig med att leva så här?! Eller, kan man det?!
Jag kan ju faktiskt inte göra många saker utan att få ett mindre eller större bakslag !
Ska jag proppa mig full med mediciner då när jag inte längre orkar bry mig eller inte vill göra något, då denna äckliga trötthet och värken tagit över mitt liv totalt??
Min familj då?
Finns det en väg ut ur detta eller lever jag i en mardröm?
KBT behandlingen dröjer och ibland önskar jag att jag fick några riktigt starka mediciner så jag fick sova i några månader i sträck och vakna som en ny människa. ( det har jag väl skrivit i ett tidigare inlägg ?!)
Jag försöker att hushålla med energin, jag tror att jag faktiskt sov igenom hela förra natten, men lik förbannat är jag så sjukt trött i skallen att jag inte ens orkar bry mig om att huvudet bultar, öronen susar och magen kurrar….
Kanske det också är inbillning?!
Ska jag bara acceptera?
Jag vill inte dö, jag orkar bara inte leva så här!
Puss & Kram
Nina
ninis74
info@ninis74.nu

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *