Så här gick det till när lillan kom till världen:
Mamma vaknade strax efter 10.00 på morgonen och kände att hon hade mensvärk, men till sin förvåning kom hon på att hon var ju med barn och det kunde inte vara så mycket annat än värkarna som hade börjat.
Mamma åt frukost och gjorde ordning i min vagga med spjälskydd, sydde, donade och städade, det var ändå 10 dagar kvar till beräknat datum.
Tiden gick och värkarna kom allt oftare och oftare, när tiden började närma sig 16.00, så skulle mamma duscha och göra sig i ordning tills pappa kom hem 17.00, för då skulle pappa äta och sedan skulle vi iväg med ilfart till….gissa vad jo, Styrketräningen (pappas heliga träning kan man inte rubba) Mamma berättade för pappa att hon hade värkar, men pappa tyckte att mamma var alldeles för lugn för att hon skulle föda den här fredagen och så for de i väg.
Först gick de hem till farmor och farfar och frågade om de fick låna bilen för det kunde ju trots allt vara dags att föda. Därifrån ringde mamma till förlossningen och sa att hon hade 4 minuter mellan värkarna och undrade när det var dags att åka in? När man känner att man inte orkar så mycket mer och vill ha bedövning sa de. Mamma tyckte att några timmar till orkar hon nog själv.
Ok sedan åkte de till styrketräningen. Där fick mamma sitta med dessa värkar och tiden rann iväg, klockan blev snart 19.30, då vi skulle ge oss iväg till Pingstkyrkan på möte som började kl.20.00.
Värkarna blev kraftigare under bilfärden till kyrkan… jag ville ut !!!
Mamma kommer inte ihåg något av vad predikanten sa, hon hade så ont och klockan blev 20.30 då fick det räcka.
– NU ÅKER VI, sa mamma till pappa och sedan bar det i väg till förlossningen.
Kl. 20.45 ringde pappa till förlossningen och sa att vi nu var på väg in.
Kl.20.55 var vi framme och inne på inskrivningsrummet kopplade de på ctg.
Kl.21.05 Gick vattnet och då tyckte sköterskan att hon skulle se efter om mamma var öppen något och det var hon HELA 9 cm, då e det dags att föda nu då, sa sköterskan.
Och då sa mamma att hon inte ville va med mera, men det var för sent, jag ville UT!
De körde mamma till förlossningsavdelningen och då fick hon hoppa upp på sängen och det var absolut inget tal om smärtlindring, det var för sent. Lustgas var det enda mamma fick ta mot smärtan och det tog mamma 2-3 gånger, efter det höll hon masken jättehårt i handen och släppte den inte, förrän jag var ute.
Efter några krystvärkar sa sköterskan att huvudet på bebisen syntes och hon frågade om pappa ville se och det ville han.
Efter han sett håret på bebben så gick han till mamma o sa att han absolut säkert visste att det var en dotter han skulle få.
Och visst var det så.
Jag föddes kl.22.21 på en fredag Jag var 48cm lång och vägde 3030gram.
Puss & Kram
Nina
ninis74
info@ninis74.nu

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *